Kanske dags att sluta?

Efter att jag hade varit och handlat så gick en emo-tjej ~16 förbi mig, med en napp i munnen.. Alltså.. Det går inte ihop, även om emos är lite speciella och vill ha uppmärksamhet, vad förväntar hon sig att man ska tro om henne när hon går runt på stan med en napp i munnen?

Billig Måndag

Man kan ju undra hur populära de här jeansen kommer att bli, inget jag skulle ha på mig i alla fall..

three times 9 to 5

Hörde en remix på Lady Sovereigns låt "9 to 5" på radion idag, remixar har en ovana att bli sjukt dåliga. Om du nu ska göra en remix, gör den bra, annars kan du låta bli... Vilken gillar du bäst?



Orginalet


Remixen


Och när vi ändå är igång, här är "superoginalet", inte samma låt/text men ganska lika.. heh..

Diskfri till sist!

Det har jag inte varit sen Augusti, sjukt länge sen, men nu blir det till att hålla igång flytet! Nästa uppdrag blir att tömma tvättkorgen, den har inte varit tom sen jag flyttade in( 20 månader sen).

Stålull is the shit!

Bortskämd av Pirater?

Nedladdningsscenen är inte lika snabb som man önskar ibland, vilket är komiskt när man tänker tillbaka på tiden då man satt med modem och Napster. Om "modem-jag" skulle träffa mig nu hade han nog bankat vett i mig och sagt att jag borde va nöjd, det tar inte längre fem år att ladda ner en låt.. I nuläget går det till och med fortare att ladda ner en film än det tog att ladda ner en låt då..

Hur som helst, jag har gått och väntat i två veckor på att en viss låt ska komma upp på scenen, för jag har ännu inte laddat ner något lagligt, och det tänker jag inte börja med när de har så sjuka regler som de har idag att man bara får föra över låten ett begränsat antal gånger till sin spelare, kul om man flera år in i framtiden inte kan lyssna låten längre liksom..

Och idag när låten släppts på cd-singel (har funnits som l. nerladding ett tag), så har någon äntligen laggt upp den på pirate bay så nu slipper jag vänta varje gång på att den ska spelas på radion vilket jag gjort tills nu, och givetvis har jag höjt ljudet..

Vilken låt? Det kommer när den finns på youtube.. Mohaha! ^^

Språkmisshandel

Skriv så. Punkt där. Glöm inte Stor Bokstav. Aja baja, inget talspråk. Det passar sig inte. Dem och dom, dom och dem, vem gillar dem? Ingen kan ju gilla dom?

Regler hit och dit, skriver du inte enligt författarpraxis så är du inte värd att få skriva, gå och gör något annat.

Spelar det så stor roll? Vill man läsa finlitteratur får man väl läsa böcker, där någon har korekturläst så att allt är som det ska vara. Och hur kul skulle det vara om alla skrev på samma sätt, det är ju ändå det som gör texten, en bra författare fångar läsarens fantasi och utvecklar orden till illusioner.

Okej, jag har väl inte riktigt fått någon sådan stämpel, men jag vet att jag inte skriver som man ska göra, jag älskar kommatecken och långa meningar, det är jag. Och jag fick mvg i svenska B utan att hon sa något om det.

Dem är jag heller inget fan av, det luktar överklass, något som man använder för framstå som bättre. Om någon känner för att övertyga mig, här har du din chans, vad är skillnaden mellan dem och dom?

Själv gillar jag att skriva lite på ett ungefär som om man pratar, inte klottrar ner några rader, utan låtsas som om jag håller ett tal, eller något sånt.

Och ändå hatar jag att hålla tal, det blir aldrig som det var tänkt, men i skrift har man kontroll..

Är det så här det känns att va lycklig?

Vad innebär det egentligen att vara lycklig?

Tänkte skriva en hel del, men motivationen försvann.. Kanske följer jag upp detta ikväll, men tills dess så har jag satt denna låten på repeat.

Single Serving Best Friends

Såg en kortfilm på en annan blogg, som fick mig att tänka till, på något som jag funderat över tidigare, nu blev det här lite långt, i huvudet tänker man inte på hur mycket det blir på pappret..

I filmen frågade en man tre personer på gatan om de är någons favoritperson, och får tre olika svar.

Är jag någons favoritperson? Nej, och det är jag ganska säker på att jag inte är, samtidigt som jag inte kan komma på vem som är min favorit, jag fungerar inte på det sättet längre. Jag fokuserar inte på en enstaka person eller ett fåtal personer, så därför har jag inte längre någon riktigt nära vän, jag är lite bekant med alla istället för att vara med i en grupp, och jag har alltid ett visst avstånd, öppnar mig inte lika mycket.
För att förklara det ska jag berätta om mina gamla bästa vänner, för det är vad de är, "gamla".

Best friend number one
I början var det verkligen på riktigt, vi var bästa vänner, tillsammans hela tiden och allt som hör till, kommer inte ihåg hur det gick till men så var det, tills han förändrades till det sämre. Jag tyckte inte att han var lika kul att vara med längre, han blev självisk osv, vilket gjorde att jag drog mig bort för att se hur gräset växter på andra sidan vägen.
Såhär i efterhand så känns det lite som att jag svek honom, but that´s how life works..

Number two
Riktigt bra vän, men han var alldeles för populär, och är man populär så kan man välja och vraka, vilket ledde till att jag blev utkonkurerad, ersatt med någon bättre. Hm, jag kanske fick vad jag förtjänade?

Number Three
Har lånat lite av rubriken från Fight Club, och den här killen var ungefär som Tyler i den filmen, cool, självsäker och visste en hel massa grejer om allt. Man hade aldrig tråkigt med honom. Kärlek tog slut på det hela denna gången, hans föräldrar var skillda, och en sommar så träffade hans mamma en rik danskjävel (sorry danska folket) så han stack till Danmark... Det tog hårt..

Number four
Högstadiet, massa nytt folk, ny bästa vän. Första året var det verkligen vi, men över sommaren så reste han bort och när han kom tillbaka och skolan började igen så hade han bytt skola... Kände mig verkligen sviken då, men jag vet nog varför, han blev lite mobbad pga hans längd.

Number five
Gymnasiet, tog ganska lång tid innan vi blev vi, (hm, börjar låta som om jag är homo, men det är jag inte) men det blev inte "på riktigt". Vi hängde bara i skolan, då var vi bästisar, men jag träffade bara honom två gånger utanför skolan, och vi var aldrig hemma hos varandra. Efter gymnasiet träffades vi aldrig, jag har flyttat så det är ju inte konstigt, snackar ibland på msn..

Number six
Ny stad, nytt folk, ny klass. (gick basår 06/07) blev polare med en kille ganska snabbt, men han kom fram till att han var skoltrött så han hoppade av efter ett tag, lämnad igen..

Och där tog det slut, no more best friends. De har alltid försvunnit bara sådär, och varje ny gång har det inte riktigt blivit samma, inte lika nära eller hur man ska säga. Story of my life.

Om jag ska analysera mig själv, så försöker jag väl hålla mig väl med alla istället för att satsa allt på någon och bli sviken, vilket gör mig till en ganska olojal person.